Jag har alltid varit en tjej som velat synas mycket, tagit mycket uppmärksamhet. Jag erkänner det. Kanske inte mot "främmande" människor men lixom människor runt omkring i mitt liv. Jag är inte sån precis som börjar ställa mig och sjunger mitt på gatan, utan jag tar mer plats hos de jag känner. Jag har känt att jag tar lite för mycket plats, att andra inte heller får plats i rampljuset. Men på senaste veckorna har jag försökt peppa upp människor och varit schysst mot de som inte vågar visa sig, de som lixom inte riktigt vill säga HÄÄÄR ÄR JAAG. Och det är såklart okej att inte behöva va sån, men då kanske det ändå är lite roligt att få sträcka på ryggen lite extra. De det gäller tror jag vet om det ;D Och jag vet att jag fortfarande har varit lite för mycket, men det är så jag är. Jag tycker att vi som vågar ta lite mer plats måste lära sig att låta andra komma in i bilden, och det är det jag försöker bli bättre på. känner faktiskt mig lite stolt, för jag tar det mer lugnt nu, och jag försöker iallafall. så är du lite högljudd och vill ha uppmärksamhet, glöm inte att pusha upp de som inte vågar ta mer plats. det är viktigt att de också får lite plats.
som vågar ta lite mer plats måste lära sig att låta andra komma in i bilden, och det är det jag försöker bli bättre på. känner faktiskt mig lite stolt, för jag tar det mer lugnt nu, och jag försöker iallafall. så är du lite högljudd och vill ha uppmärksamhet, glöm inte att pusha upp de som inte vågar ta mer plats. det är viktigt att de också får lite plats. 